
Ja förr eller senare skulle det ju hända, det visste vi ju.. Jag hade ju hoppas att det inte skulle behöva hända. Saknar han redan gör vi fast det bara gått ett par timmar. Hur ska vi klara av vardagen utan våran pappa Nicklas??!! Man är ju så van att ha han här varje morgon, dela på alla bestyr..
Lät nästan som om han skulle gått ut igen och använt.. TUR är det att han inte har gjort det, vet inte vad jag skulle göra då:( Vill inte tänka tanken ens.
Nicklas tog tåget iväg idag till Torpet (Bergslagens Behandlings & Rehabiliteringscenter!)i Filipstad. Hans gamla behandlingshem ligger där och dem har denna helg bjudit in "gamla" killar och tjejer som varit på behandling där. En återträff med möten, svetthydda bla.
Nicklas såg verkligen framemot detta, han har inte varit där sedan vi var där och hälsade på D för 1 1/2 år sen.