Magont:/

Har dem senaste dagarna haft "ont" i magen konstant. En konstig blandad känsla som är som hunger/ nervositet/ stress "ont i magen"..
Kan det vara magkatarr??
Jag har ingen aning för jag har aldrig haft nåt sånt. Men jag börjar ju undra varför det inte försvinner.

Faderskap och VAB

När vi blev inlagda på NEO så hade man tydligen rätt till att plocka vård av barn istället för sina föräldradagar, vilket inte är mer än rätt tycker jag. Det är ju inte så att man njutit hemma i lugn och ro direkt.
Vi är fortfarande inskriva och kommer säkert så förbli så länge lillebror har kvar sonden. Och så länge vi är det så får både jag och Nicklas plocka tillfällig föräldrapenning.

Imorse var vi på familjerätten och fick skrivit på faderskapet och gemensam vårdnad. Så nu har också denna lilla gossen en pappa.
Stackars dem som sitter och gör dessa faderskap, jag sa til N att det måste vara deras tråkigaste arbetsuppgifter. Så formellt och gammeldags på nåt vis. Dock fick vi aldrig frågan om vi hade haft sex..;)

Kommentarer♥

När vi låg på NÄL och jag mobilbloggade och allt var så jobbigt så var era kommentarer, samtal och sms ett stort stöd. TACK!!
Även fast ni många ggr också fick mig att gråta för att det ni skrev och sa var så fint så betydde det massor. 

Tänker inte sätta mig och svara på era kommentarer för då har jag att göra ett tag och det har jag inte tid med..;)
Men tack igen!

Dock tänker jag bara svara Jessica som frågade vad lillebror har för storlek.. Svar: 68 är en bra storlek nu men om det är byxor med så måste dem ha en bra resår och inte vara för stumma. Han är en bred pojk så man måste kunna dra lite i resåren..;)

På väg tillbaks??!!

Idag har varit en mycket bra dag, inga tårar som bränt bakom ögonlocken och det är en väldigt skön känsla i dessa tider. Jag har haft några riktigt jobbiga dagar det senaste, inget nytt med lillebror men mina tankar och känslor kväver mig ibland. Igår sa jag faktiskt till N att jag kanske behöver hjälp för jag mådde så dåligt.
Men idag så vaknar jag med en helt annan känsla och det har hållt i sig hela dagen, underbart. Det är fruktansvärt att må så dåligt som jag gjort vissa dagar de senaste veckorna, hemskt att bara vilja må bra och känna glädje för det underverk vi fått men inte kunna.
Jag hoppas hormonerna spelar mig ett spratt med och snart återställer sig till det normala. Jag vill vara den där glada, lyckliga, positiva och vanliga Tina som jag är i vanliga fall. Idag har jag faktiskt sett till henne och jag hoppas hon är här för att stanna;)
Man kanske kan tycka att "ryck upp dig, du har fått en son, var glad", men det är inte så enkelt de stunder det är nattsvart. Hade man fått veta vad som är "fel" (om det är så) så hade man fått utgå därifrån, men nu är allt så ovisst och det är en mycket jobbig situation.

Men missuppfatta mig rätt.. Jag älskar min son och är tacksammast i världen över detta lilla underverk.
Det som fått mig att må dåligt är allt som hänt med honom och ovissheten om vad som är galet. Detta väntade man sig självklart inte när man nyss haft en drömförlossning och var världens lyckligaste.