Tills nyligen..
Idag när jag skulle lämna hos Agneta var nog den värsta lämningen. Jag grät när jag gick därifrån:/
Hon var hysterisk, klamrade sig fast vid mig och sa -Mamma jag vill bara vara med dig hela tiden...
Det var så jobbigt att jag trodde jag skulle gå sönder:/
Älskade älskade unge♥
Jag kan ärligt säga att jag funderat på att hålla henne hemma när man vetat att hon inte vill. MEN jag vet att det inte hjälper varken henne eller mig. En onsdag för ett par veckor sen var vi på Vättebo och hon vägrade verkligen så jag tog med henne hem igen... VET att man inte ska ge sig men det gör så ont i hjärtat att jag inte kunde annat:/
Till hösten när allvaret börjar så måste det ju funka för då ska jag ju börja jobba.
Tilläggas bör ju kanske att jag ringde till Agneta efter en kvart och då hade hon lugnat sig men hon hade vart rejält hysterisk och ledsen. Men då i bakgrunden hörde jag hennes härliga skratt och jag kunde lugna ner mig.
Har ni haft/ har liknande problem??