Jag trodde på fullaste allvar i början på veckan att jag gått in i en depression, jag var så nere och låg att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Det var inga känslor och mående jag kände igen. Nicklas tyckte jag skulle ringa läkaren. Allt var bara mörkt och så långt från mitt vanliga jag man kunde komma.
Tror inte jag mått så skit sen de värsta åren då N knarkade som mest. Men då fanns det iaf en anledning till att må skit men nu vet jag inte vad det var..eller det kanske jag visst vet..;)
NU mår jag iaf bra igen och det vände redan på onsdagen när jag var med Tilda till skolan. Skönt var det att det inte varade längre än så.=)
VI längtar och längtar nu efter att ligga på stranden med massa sol och bad. Ska bli helt fantastiskt och lyxigt!
På måndag drar vi!!!!!!!!
1 kommentar:
Ja de där dagarna finns när allt känns jobbigt och jag förstår dej när du säger att nu visste du inte varför. Kan liksom kännas tryggare när man vet anledningen. Skönt att det blev bättre.
Skicka en kommentar